Lite galen?
Jag har redan köpt nästan alla julklapparna och födelsedagspresenterna som kommer nu i höst? Lite galet?
Vi åkte till Ullared å storhandlade i tisdags jag och Niklas. Brände X-antal tusenlappar.
"Jag ska nog köpa 1 par jeans, max 2!"sa Niklas och kommer hem med 3 nya par jeans, 9 nya t-shirtar, varav 3 är till div träningspass och annat svettande... Det är trist att de har kläder som är så bra till män, men inte mkt till oss ladies. Inte mkt som föll mig i smaken i alla fall. Sen kanske jag är kräsen, men so be it! Jag grabbade tag i diverse tunikor och tröjor, 3-4 st. In i provhytten, å på med skiten. Fyyyy fan. Hur ska man vara konstruerad för att på på sig de kläderna? Ja fick ju på mig dem, men mina booobs klämdes ju fan sönder annars satt de hur bra som heslt. fast det kändes som jag hade fått på mig 3 push-up Bh, när jag bara hade på mig en vanlig. Inte såååå trevligt. Men men, bröstförminskning till nästa gång kanske?? Eller nä, köper kläder hemma istället! De är iad konstiga i modellerna på det sättet. Det är en sak om tex magen är i vägen, eller axlarna för breda, men fan inte boobsen! jaja, blev lite undies å sånt istället.
Sen vart det köpa presenter till alla, å julklappar med. Det är ju lite folk som fyller menar jag...
14/10 Tess 2 år
20/10 Joel 2 år
27/10 Bobo 25 år
27/10 Josse 17 år
Beräknat till 11/11, Carolines nya bebbe
12/11 Mamma 63 år
29/11 jag 23 år
Sen är det jul, å då ska ovanstående ha klapp, plus 6 st till, varav 2 får en gemensam. Men va fan är det här liksom?? För 2 jular sedan hade jag bara 3 pers på hela året att köpa presenter och klappar till. Nu har de fördubblats och till och med mer än det! Helt ofattbart. Men budgeten får dras ner, jag handlar inga klappar till var och en för de summor jag handlade för förr, det funkar ju inte.
Jaja, de flesta är klara, 3 st kvar bara. Å de vet vi redan vad vi ska köpa till.
Jaja, nog pratat om detta. Jobbar kväll idag. Jag är trött som ett as.
Tror det kan vara så att att slit och jobb från sommaren kommer i trötthet över mig nu. Det känns sådär lagom kul.
Men men, om 1 månad och 1 vecka ungefär så är jag arbetslös igen. Ska bli skönt i det osköna. Skönt att få lite tid att vila upp sig, typ en månad, som en vanlig svenssonsemester. Oskönt att återigen inte ha någon fast inkomst, något sysselsättning på dagarna osv. Men men, det löser sig säkert, det gör det väl alltid.
Nä, om jag ska ta å ta mig en lite fikarast, här är det inte mkt action nämligen!
See ya!!
Vi åkte till Ullared å storhandlade i tisdags jag och Niklas. Brände X-antal tusenlappar.
"Jag ska nog köpa 1 par jeans, max 2!"sa Niklas och kommer hem med 3 nya par jeans, 9 nya t-shirtar, varav 3 är till div träningspass och annat svettande... Det är trist att de har kläder som är så bra till män, men inte mkt till oss ladies. Inte mkt som föll mig i smaken i alla fall. Sen kanske jag är kräsen, men so be it! Jag grabbade tag i diverse tunikor och tröjor, 3-4 st. In i provhytten, å på med skiten. Fyyyy fan. Hur ska man vara konstruerad för att på på sig de kläderna? Ja fick ju på mig dem, men mina booobs klämdes ju fan sönder annars satt de hur bra som heslt. fast det kändes som jag hade fått på mig 3 push-up Bh, när jag bara hade på mig en vanlig. Inte såååå trevligt. Men men, bröstförminskning till nästa gång kanske?? Eller nä, köper kläder hemma istället! De är iad konstiga i modellerna på det sättet. Det är en sak om tex magen är i vägen, eller axlarna för breda, men fan inte boobsen! jaja, blev lite undies å sånt istället.
Sen vart det köpa presenter till alla, å julklappar med. Det är ju lite folk som fyller menar jag...
14/10 Tess 2 år
20/10 Joel 2 år
27/10 Bobo 25 år
27/10 Josse 17 år
Beräknat till 11/11, Carolines nya bebbe
12/11 Mamma 63 år
29/11 jag 23 år
Sen är det jul, å då ska ovanstående ha klapp, plus 6 st till, varav 2 får en gemensam. Men va fan är det här liksom?? För 2 jular sedan hade jag bara 3 pers på hela året att köpa presenter och klappar till. Nu har de fördubblats och till och med mer än det! Helt ofattbart. Men budgeten får dras ner, jag handlar inga klappar till var och en för de summor jag handlade för förr, det funkar ju inte.
Jaja, de flesta är klara, 3 st kvar bara. Å de vet vi redan vad vi ska köpa till.
Jaja, nog pratat om detta. Jobbar kväll idag. Jag är trött som ett as.
Tror det kan vara så att att slit och jobb från sommaren kommer i trötthet över mig nu. Det känns sådär lagom kul.
Men men, om 1 månad och 1 vecka ungefär så är jag arbetslös igen. Ska bli skönt i det osköna. Skönt att få lite tid att vila upp sig, typ en månad, som en vanlig svenssonsemester. Oskönt att återigen inte ha någon fast inkomst, något sysselsättning på dagarna osv. Men men, det löser sig säkert, det gör det väl alltid.
Nä, om jag ska ta å ta mig en lite fikarast, här är det inte mkt action nämligen!
See ya!!
Djup suck
Jag är så trött just nu, vill mest hem, fått lagat middagen, å sen bara softa, sova...
Imorgon har jag ju sovmorgon, kommer bli behövligt och oerhört skönt. Om nu inte Niklas vankar tidigt igen och väcker mig, kan ju alltid hoppas ;P
Annars så är det som vanligt, fast mindre jobb. Kändes konstigt i lördag när jag väl insåg att jag ju var ledig en dag till... Vad ska jag då hitta på?? Det blev ett bullbak, till Niklas stora glädje, för han har tjatat om bullar ett tag nu. Så 73 stycken blev det, å då är den ändå en halv sats av vad jag alltid gjorde förr - hemma hos mamma.
På tal om mamma så ska jag ju hem till dem på fredag, sova över till lördag.
Pappa ringde i fredags för att säga att Erik Isaksson skulle komma hem till dem, och han undrade om jag mindes honom. Det kusliga är att jag tänkte på honom på vägen till jobbet när jag tittade ut över ängarna och längtade mig bort nån annanstans, då poppade han upp med sitt gråsprängda skägg när han läste Zorro på TV:n för mig och Bobo när vi var små. Han har för övrigt varit med i nån artikel i BHN nyligen ang säldöden...
Erik Isaksson är en fältassistent, och just nu är de ute på kusten och räknar sälar och ser hur många som är sjuka(han har för övrigt varit med i nån artikel i BHN nyligen ang säldöden). I och med att pappa var mycket involverad med WWF och andra organisationer när vi var små fick vi ju uppleva mycket med djur och natur. Och jag har nu på senare år verkligen insett vilka förmåner vi hade. Hur många barn i min ålder har blivit slicka av en varg i ansiktet, nerstänkt med lera av ett lodjur, nafsad i hälen av en utter... Det är ett privilegium att få uppleva. Tack vara att pappa var intreserad och arbetade för att utöka utterbeståndet fick vi "gratis" semestrar på somrarna, många i Norge där vi fick se mycket av naturen.
Men i alla fall, åter till Erik, han är ju som sagt just nu på västkusten och arbetar, så jag och pappa (med Ozzy) kanske ska åka och träffa honom på fredag, om han nu finns i närheten. Mamma och pappa sa att det var 20 år sedan han var hemm hos oss, då var jag ju fan bara 3 å minns det så väl... Konstigt. Det är kul iaf. Och jag önskar att jag kan få uppleva den närheten till naturen och djuren igen som jag gjorde när jag var lite. Jag tänker allt oftare på det, hur bra det var när och hur mycket jag och min bror fick uppleva.
- Utter
Nåja åter till verkligheten, inte lite sentimental just nu...
Snart är det hemgång också. Ska bli såå skönt. Känns som en förkylning är på G. Kanske inte så konstigt nu när arbetstempot är nerdraget, då slappnar man väl av lite lite mer, å då kommer väl nån skit...
Jaja, so long
Imorgon har jag ju sovmorgon, kommer bli behövligt och oerhört skönt. Om nu inte Niklas vankar tidigt igen och väcker mig, kan ju alltid hoppas ;P
Annars så är det som vanligt, fast mindre jobb. Kändes konstigt i lördag när jag väl insåg att jag ju var ledig en dag till... Vad ska jag då hitta på?? Det blev ett bullbak, till Niklas stora glädje, för han har tjatat om bullar ett tag nu. Så 73 stycken blev det, å då är den ändå en halv sats av vad jag alltid gjorde förr - hemma hos mamma.
På tal om mamma så ska jag ju hem till dem på fredag, sova över till lördag.
Pappa ringde i fredags för att säga att Erik Isaksson skulle komma hem till dem, och han undrade om jag mindes honom. Det kusliga är att jag tänkte på honom på vägen till jobbet när jag tittade ut över ängarna och längtade mig bort nån annanstans, då poppade han upp med sitt gråsprängda skägg när han läste Zorro på TV:n för mig och Bobo när vi var små. Han har för övrigt varit med i nån artikel i BHN nyligen ang säldöden...
Erik Isaksson är en fältassistent, och just nu är de ute på kusten och räknar sälar och ser hur många som är sjuka(han har för övrigt varit med i nån artikel i BHN nyligen ang säldöden). I och med att pappa var mycket involverad med WWF och andra organisationer när vi var små fick vi ju uppleva mycket med djur och natur. Och jag har nu på senare år verkligen insett vilka förmåner vi hade. Hur många barn i min ålder har blivit slicka av en varg i ansiktet, nerstänkt med lera av ett lodjur, nafsad i hälen av en utter... Det är ett privilegium att få uppleva. Tack vara att pappa var intreserad och arbetade för att utöka utterbeståndet fick vi "gratis" semestrar på somrarna, många i Norge där vi fick se mycket av naturen.
Men i alla fall, åter till Erik, han är ju som sagt just nu på västkusten och arbetar, så jag och pappa (med Ozzy) kanske ska åka och träffa honom på fredag, om han nu finns i närheten. Mamma och pappa sa att det var 20 år sedan han var hemm hos oss, då var jag ju fan bara 3 å minns det så väl... Konstigt. Det är kul iaf. Och jag önskar att jag kan få uppleva den närheten till naturen och djuren igen som jag gjorde när jag var lite. Jag tänker allt oftare på det, hur bra det var när och hur mycket jag och min bror fick uppleva.
- UtterNåja åter till verkligheten, inte lite sentimental just nu...
Snart är det hemgång också. Ska bli såå skönt. Känns som en förkylning är på G. Kanske inte så konstigt nu när arbetstempot är nerdraget, då slappnar man väl av lite lite mer, å då kommer väl nån skit...
Jaja, so long
Skrattsalvorna ekar mot väggarna...
Tror jag har fått dille på blåbärspaj. Har gjort det två gånger på 4 dagar... haha
Det har vart skönt med lite tid över till annat än jobb, vart ledig i torsdags, jobba kväll i fredags, ledig lördag, jobb i söndags, å ledig igår. Så var annan dag. Det har var skönt.
I torsdags, i stekhettan, var vi ute å gick långpromenad med busungen Ozzy. Gick till Knorren, hundbadet i Trollhättan. Det älskade han! När vi väl fått i honom i vattnet iaf. Det var ju lite läskigt i början, ska man våga jag ser ju inte marken riktigt... Men en knuff i röven å han var i. Sen höll han på å dra ner Niklas i vattnet med. Vi vågade släppa honom, han simmade inte långt, frustade som en tjur å jag skrattade mest. Sen sprang han upp på land, ner i vattnet, upp på land ner i vattet å så höll han på ett tag. Sen var det dags å går hem. Ozzy var ju inte törstig i värmen, eftersom han druckit å försökt äta upp halva kanalen, men vi andra började smacka torrtunga i käften. Så efter en timmes promena nästan å en halvtimmes bad för Ozzy så svaldes en liter vatten ganska fort. Sen var det siesta för oss alla tre. Ozzy sov en stor del av dagen sen.
Tanken var att vi skulle vart dit på lördag med, med fika å badkläder för oss också. Men eftersom Niklas kommit in i nån knasperiod så han är vaken större delen av nätterna, så sov ju han på förmiddagen, å sen vips var kl 5 å jag hungrig som en varg. Då kommer Niklas på att vi kanske ska gå till Knorren, samtidigt som det uppmärksammas att IFK-matchen gick på 4:an. Så jag bakade blåbärspaj, vi mumsade lite, å sen en lite promenad. Handling på vägen hem å hem å laga mat.
Usch, vad jag blev irriterad under matlagandet. 30° varmt i köket, å svetten bara rinner. Niklas ser på AFV på TVn å skrattsalvorna ekar mot väggarna å studsar glatt ut i köket där jag vill stampa ihjäl dem!
"Hahaha, du mååååste se det här!!"
"Jag har inte tid!" ryter jag tillbaka å svär en hel harrang för mig själv å torkar svetten ur pannan.
Tar mig en dusch medans pastan blir klar å kommer ut som en ny människa, kall ducsh är sååå skönt!
Maten serveras å jag känner mig nöjd. Blåbärspaj till efterrätt senare.
Igår var jag ju ledig med. Jösses, vad ledig jag vart, det känns mkt mkt ovanligt! Men ack så skönt!
Igår kom min bror, vi bokade tatueringstid alla tre, på samma dag. Haha lite kul! 19 oktober å jag längar redan! Fast det har jag ju gjort i massa år! Nu är det bokat å motiv bestämt. Inget märkvärdigt för mig, kommer mer senare som ska vara extra genomtänkt och annorlunda och bara jag.
Bobo ska överraska alla genom att skriva in LUFC (Leeds United Fotball Club) på underarmen. För er som inte känner min bror så är det inte nån som överrsakas över valet av tatuering, kanske snarare att han vågar tatuera sig...
Niklas kommer bli texten pain, och ett triballiknande virrvarr under. Känns kul att han kommer ha något som jag delvis gjort (teckensnittet) på sin arm för all framtid. Ok, han ser det nog inte så men ändå. Det kommer bli snygg och det är ju en betydande tatuering för honom. Den eviga själsliga smärta. Hans så mkt större än min... Det kommer bli bra! Å vi längtar tills vi blir gaddade! ;D
Jag föreslog att Niklas skulle tatuera in detta:
Aj kanske eller vad tror ni??
Nä, nu ska jag inte plåga era ögon längre, om ni nu ens orkat er hit ner!
Tillbaka till arbetet, som nu innehål
Det har vart skönt med lite tid över till annat än jobb, vart ledig i torsdags, jobba kväll i fredags, ledig lördag, jobb i söndags, å ledig igår. Så var annan dag. Det har var skönt.
I torsdags, i stekhettan, var vi ute å gick långpromenad med busungen Ozzy. Gick till Knorren, hundbadet i Trollhättan. Det älskade han! När vi väl fått i honom i vattnet iaf. Det var ju lite läskigt i början, ska man våga jag ser ju inte marken riktigt... Men en knuff i röven å han var i. Sen höll han på å dra ner Niklas i vattnet med. Vi vågade släppa honom, han simmade inte långt, frustade som en tjur å jag skrattade mest. Sen sprang han upp på land, ner i vattnet, upp på land ner i vattet å så höll han på ett tag. Sen var det dags å går hem. Ozzy var ju inte törstig i värmen, eftersom han druckit å försökt äta upp halva kanalen, men vi andra började smacka torrtunga i käften. Så efter en timmes promena nästan å en halvtimmes bad för Ozzy så svaldes en liter vatten ganska fort. Sen var det siesta för oss alla tre. Ozzy sov en stor del av dagen sen.
Tanken var att vi skulle vart dit på lördag med, med fika å badkläder för oss också. Men eftersom Niklas kommit in i nån knasperiod så han är vaken större delen av nätterna, så sov ju han på förmiddagen, å sen vips var kl 5 å jag hungrig som en varg. Då kommer Niklas på att vi kanske ska gå till Knorren, samtidigt som det uppmärksammas att IFK-matchen gick på 4:an. Så jag bakade blåbärspaj, vi mumsade lite, å sen en lite promenad. Handling på vägen hem å hem å laga mat.
Usch, vad jag blev irriterad under matlagandet. 30° varmt i köket, å svetten bara rinner. Niklas ser på AFV på TVn å skrattsalvorna ekar mot väggarna å studsar glatt ut i köket där jag vill stampa ihjäl dem!
"Hahaha, du mååååste se det här!!"
"Jag har inte tid!" ryter jag tillbaka å svär en hel harrang för mig själv å torkar svetten ur pannan.
Tar mig en dusch medans pastan blir klar å kommer ut som en ny människa, kall ducsh är sååå skönt!
Maten serveras å jag känner mig nöjd. Blåbärspaj till efterrätt senare.
Igår var jag ju ledig med. Jösses, vad ledig jag vart, det känns mkt mkt ovanligt! Men ack så skönt!
Igår kom min bror, vi bokade tatueringstid alla tre, på samma dag. Haha lite kul! 19 oktober å jag längar redan! Fast det har jag ju gjort i massa år! Nu är det bokat å motiv bestämt. Inget märkvärdigt för mig, kommer mer senare som ska vara extra genomtänkt och annorlunda och bara jag.
Bobo ska överraska alla genom att skriva in LUFC (Leeds United Fotball Club) på underarmen. För er som inte känner min bror så är det inte nån som överrsakas över valet av tatuering, kanske snarare att han vågar tatuera sig...
Niklas kommer bli texten pain, och ett triballiknande virrvarr under. Känns kul att han kommer ha något som jag delvis gjort (teckensnittet) på sin arm för all framtid. Ok, han ser det nog inte så men ändå. Det kommer bli snygg och det är ju en betydande tatuering för honom. Den eviga själsliga smärta. Hans så mkt större än min... Det kommer bli bra! Å vi längtar tills vi blir gaddade! ;D
Jag föreslog att Niklas skulle tatuera in detta:
Aj kanske eller vad tror ni??
Nä, nu ska jag inte plåga era ögon längre, om ni nu ens orkat er hit ner!
Tillbaka till arbetet, som nu innehål
Bocka för hatten och ta av dig snoppen...
Jaha, så blev det ingen hundkurs igår. Jag kom hem precis halv 6, bytte kläder till nåt inte lika varm som jeans *puh*, satte oss och väntade. Kvart i sex ringde jag, inget svar, kl 6 ringde jag, inget svar. Skickade ett sms å frågade vart de var?? Blev måttligt förbannad. Lagade middag å då hör jag Niklas säga att hon skickat till hans mobil kl halv ett, den hade inte vart på på hela dagen. Då hade det visst blivit ändring på NÄL-tiden dit hon skulle med sin son. Så torsdag kl 3 är nu den nya tiden. Jag är ledig så det funkar ju. Får vi fan hoppas att hon kommer bara.
Men sen undrar jag hur man tänker när man inte fått nåt svar på ett sms där det står att man inte kan komma. Hade jag skickat ett sånt sms tidigt på dan å sen inte får ngn respons när klockan är slagen så hade jag hört av mig igen. Tänk om vi nu inte skulle sett det smset? Hon sa ju att om de skulle komma senare så skulle hon ju höra av sig till mig. Nåväl, sista chansen imorgon!
Angående rubriken.
Det finns ett kul klipp på youtube som en av min brors kompisars kompis lagt upp. Riktigt jäkla kul! De ringer Daniel Leinar, bror till David Leinar som spelar i Ljunskile SK. Gå in och lyssna http://www.youtube.com/watch?v=1jmT-mBWwbg Lyssna mer än en gång! haha
Å Karolina, (om du läser detta) visst fan är det Amar som står i vit hatt där?! Annars är det äckligt likt honom!
Imorgon är jag ledig. Ja ni hörde rätt LEDIG! Jag har tagit ledig. Skönt som fan ska det bli. Sen jobbar jag kväll på fredag, ledig lördag, jobbar sönga, ledig måndag... sen jobb fram till fredag, å första helt lediga helgen på skitlänge!
Gottit!
Så, måla en vägg och kom hem! :D
Men sen undrar jag hur man tänker när man inte fått nåt svar på ett sms där det står att man inte kan komma. Hade jag skickat ett sånt sms tidigt på dan å sen inte får ngn respons när klockan är slagen så hade jag hört av mig igen. Tänk om vi nu inte skulle sett det smset? Hon sa ju att om de skulle komma senare så skulle hon ju höra av sig till mig. Nåväl, sista chansen imorgon!
Angående rubriken.
Det finns ett kul klipp på youtube som en av min brors kompisars kompis lagt upp. Riktigt jäkla kul! De ringer Daniel Leinar, bror till David Leinar som spelar i Ljunskile SK. Gå in och lyssna http://www.youtube.com/watch?v=1jmT-mBWwbg Lyssna mer än en gång! haha
Å Karolina, (om du läser detta) visst fan är det Amar som står i vit hatt där?! Annars är det äckligt likt honom!
Imorgon är jag ledig. Ja ni hörde rätt LEDIG! Jag har tagit ledig. Skönt som fan ska det bli. Sen jobbar jag kväll på fredag, ledig lördag, jobbar sönga, ledig måndag... sen jobb fram till fredag, å första helt lediga helgen på skitlänge!
Gottit!
Så, måla en vägg och kom hem! :D
Hundkurs!
När vi skaffade vår älsade Ozzy började vi privat hundkurs (valpkurs) bara någon vecka efter att han kom hem. Det hela har gått jättebra - de två första gångerna. Han lärde sig ju hur snabbt som helst! Efter andra besöket skulle vi ha ett upphåll på 2-3 veckor för att lära honom att verkligen lyssna på oss och lystra till sitt namn, det kan han nu, å har kunnat i 6 veckors tid... Vi skulle träffat henne vid midsommar, veckan efter ringde jag, hennes man svarade
- Nej hon finns inte här.
Så jag bad honom hälsa att hon skulle ringa oss, vilket han skulle. Frågan är nu i efterhand om han gjorde det eller inte... Mail har skickats och ett svar fåtts. Den dagen passade inte oss, så vi gav massa nya förslag på dagar, och det mailet skicade 20 juli. Ingen svar, 27 juli skickades ett litet surt mail men trots det ingen respons.
Så den här veckan bestämde jag mig för att det var sista veckan att vara snäll och vänta om de någonsin hör av sig igen. Gav dem till idag att svara på mina mail.
Så sitter jag här på jobbet, kollar mailen, inget svar. Oväntat... Så jag letar upp telefonnumren de har på hemsidan, ringer... Ingen som svara på Jannes (maken och tillika den största delen i rörelsen) mobil, ringde hemnummret, å då hör man en stämma i luren:
- Telia Kundbesked, nummer: 052*-***** är avstängt. Någon ytterligare information finns inte.
Glad jag blev då.
Så in på hitta och leka detektiv. Har ju bara ett smeknamn på vår kursledare - Kikki. Kikki borde vara Kristina, så jag letade. Hittade ett, men det har ju fan inte samma adress som Janne... Konstigt.
Letade upp en gammal kollegas nummer - hon som tippsat om kursen, som för övrigt också anser att de vart konstiga på senaste tiden... fick iaf ett annat nummer till Janne, inget svar där heller.
Tog mig en chansare å ringde det där numret jag hittade å visst f*n var det Kikki!
Jag vart lite sur i tonen å sa att det var dags att ses nu, snarast. Hon urskuldade sig och sa att det var hennes fel att hon inte ringt å bla bla bla. Tydligen vart sjuk, ordentligt., men att hon skulle hört av sig ändå.
Eh ja! det skulle du gjort!!
Iaf, hon skall nu komma på tisdag kl 17:30. Å fan ta henne om hon inte kommer!
Så, nu har jag ringt å avbokat avskedsträffen med Marinaden också, den får nog bli på onsdag istället.
Ja, iaf, forstätta arbeta kanske?
Kul.
Det surrar en äcklig bananfluga omkring här inne med...
Bye bye
Hallå, vart tar vi vägen?
Ibland undrar jag vart vägen är på väg, vart Sverige är på väg?! Vad händer med vårt land egentligen?
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1132268,00.html
Det är ju inte så att man blir direkt sugen på att skaffa barn när man läser sånt... Vad tänker ungdomar på idag. Har de ingen som helst hänsyn och empati, medkänsla till andra människor, till sina klasskamrater? Det är skrämmande att se! Jag får vara glad att jag växte upp under en lugn period, man kunde gå ut tryggt på kvällen utan att vara rädd för varken det ena eller det andra. Och detta är inte fler decennier sedan. För tio år sedan var 13, fanns det inte ens i min fantasi att ta livet av någon av mina klasskamrater och jag älskade sanneligen inte alla av dem. Trots de ärr jag har i min själ efter saker de gjorde mot mig så har jag aldrig velat döda dem. Jag undrar var männiksosläktet är på väg. Ska vi tillbaka till tiden då vi levde instinktivt och som barbarer... Eller vill unga idag apa efter USA. Ja jag vet inte jag. USA är dock inget man vill apa efter!
Se bara på det här:
The Interstate 35W bridge har rasat samman, med massa bilar på. Och den ska vara nyrenoverad. Då tackar jag för säkerhetskontroller och dyligt som finns i Sverige! Så många naturkatastrofer, terrordåd och annat som det stora landet i väst råkar ut för borde väl få dem att inse, att tänka efter att deras sätt att tro att de är förmer än andra kanske inte är så smart! Att inte ens skriva på för att hjälpa resten av världen med miljön visar ju hur fullständigt nonchalanta de är. Men visst, de råkar illa ut också.
Nåväl, kanske inte bara ska prata om världsliga ting idag. Eller?
Vad ska jag annars skriva?
Vad händer i mitt liv som egentligen är värt att skriva om? Jobb? Nä, å privat händer inte mycket heller, fast det vill jag väl inte heller direkt. Eller ja, beror ju på vad som händer ;P haha
Sitter här allena på jobbet, den andra sekreteraren idag jobbar kvällen så jag är allena. Har nog snart tagit mig en halvtimma att skriva detta inlägg med allt som kommit emellan.
Oj, pop-upp fönster om jobbmejl, alltså från Marina! Hon dominerar starkt min inbox, nästan enbart hon. haha
Jaja, lunch om en timme, hemgång om ännu fler...
Ha det bra där ute och ta hand om de du älskar!♥
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1132268,00.html
Det är ju inte så att man blir direkt sugen på att skaffa barn när man läser sånt... Vad tänker ungdomar på idag. Har de ingen som helst hänsyn och empati, medkänsla till andra människor, till sina klasskamrater? Det är skrämmande att se! Jag får vara glad att jag växte upp under en lugn period, man kunde gå ut tryggt på kvällen utan att vara rädd för varken det ena eller det andra. Och detta är inte fler decennier sedan. För tio år sedan var 13, fanns det inte ens i min fantasi att ta livet av någon av mina klasskamrater och jag älskade sanneligen inte alla av dem. Trots de ärr jag har i min själ efter saker de gjorde mot mig så har jag aldrig velat döda dem. Jag undrar var männiksosläktet är på väg. Ska vi tillbaka till tiden då vi levde instinktivt och som barbarer... Eller vill unga idag apa efter USA. Ja jag vet inte jag. USA är dock inget man vill apa efter!
Se bara på det här:
The Interstate 35W bridge har rasat samman, med massa bilar på. Och den ska vara nyrenoverad. Då tackar jag för säkerhetskontroller och dyligt som finns i Sverige! Så många naturkatastrofer, terrordåd och annat som det stora landet i väst råkar ut för borde väl få dem att inse, att tänka efter att deras sätt att tro att de är förmer än andra kanske inte är så smart! Att inte ens skriva på för att hjälpa resten av världen med miljön visar ju hur fullständigt nonchalanta de är. Men visst, de råkar illa ut också.
Nåväl, kanske inte bara ska prata om världsliga ting idag. Eller?
Vad ska jag annars skriva?
Vad händer i mitt liv som egentligen är värt att skriva om? Jobb? Nä, å privat händer inte mycket heller, fast det vill jag väl inte heller direkt. Eller ja, beror ju på vad som händer ;P haha
Sitter här allena på jobbet, den andra sekreteraren idag jobbar kvällen så jag är allena. Har nog snart tagit mig en halvtimma att skriva detta inlägg med allt som kommit emellan.
Oj, pop-upp fönster om jobbmejl, alltså från Marina! Hon dominerar starkt min inbox, nästan enbart hon. haha
Jaja, lunch om en timme, hemgång om ännu fler...
Ha det bra där ute och ta hand om de du älskar!♥
